Bullerskador uppstår antingen till följd av långvarig exponering för höga ljudnivåer eller genom en kortvarig, intensiv ljudhändelse. Vid kortvariga starka ljud kan hörseln återhämta sig, men risken för permanent hörselnedsättning ökar vid upprepad eller långvarig exponering, särskilt över tid. I den här artikeln lär vi dig allt du behöver veta om bullerskador.
Vad är en bullerskada?
En bullerskada är en hörselnedsättning som uppstår till följd av kraftigt ljud eller buller. Efter en kort tids exponering kan hörseln påverkas temporärt och återgår sedan till normalt tillstånd. Det skulle exempelvis kunna vara efter ett kraftigt ljud från en explosion eller ett skott. Däremot kan vissa bullerskador bli permanenta. Framförallt om du ofta och under långa perioder utsätts för höga ljud.
Exponering för ljud över 85 dB (decibel) under en längre tid innebär en risk för bullerskada. Du ska alltid undvika ljudnivåer över 80 dB i din vardag. Dessutom är buller inte bara skadligt för hörseln, det är också störande och kan leda till stress och trötthet.
Olika typer av bullerskador
Det finns flera typer av bullerskador och var och en kan framkalla olika symtom och problem. Nedan har vi samlat några av de vanligaste bullerskadorna samt berättar mer om deras symptom.
Tillfällig tinnitus
En av de vanligaste skadorna är tillfällig tinnitus där du upplever ett kortvarigt tjutande, susande, pysande, brummande eller brusande ljud i örat. Symtomen är samma som vid vanlig tinnitus, men skillnaden är att de oftast avtar med tiden. Tillfällig tinnitus uppstår vanligtvis efter kortvarig exponering av höga ljud. Om du har varit utsatt för högt ljud och plötsligt hör ett tjut i örat kan det med andra ord vara tillfällig tinnitus.
Tinnitus
Om problemen med de konstiga och irriterande ljuden kvarstår kan det istället vara “vanlig” tinnitus du råkat ut för. Vanligt tinnitus uppstår oftast när du varit utsatt för höga ljud under en längre tid.
Hörselnedsättning
Höga ljud kan i längden skada din hörsel. Som namnet antyder leder hörselnedsättningen till minskad förmåga att uppfatta ljud. Det här kan resultera i svårigheter att delta i samtal med andra eller uppfatta ljud i din omgivning.
Ont i örat efter högt ljud
Det är möjligt att uppleva värk i örat efter exponering av höga ljud. Höga ljudnivåer kan orsaka skador inne i örat, vilket kan leda till symtom som smärta. Smärta kan vara ett resultat av temporära hörselskador, tinnitus, men också skador i örat som kräver medicinsk uppmärksamhet.
Vanliga orsaker till bullerskada
Som vi nämnt tidigare orsakas bullerskador av skadliga ljud. Men vad många kanske inte är medvetna om är att termen “buller” även innefattar lägre ljudnivåer. Man skulle kunna säga att buller är alla oönskade ljud, oavsett om de är mycket höga eller låga. Bullerskador kan uppstå genom kortvarig exponering för mycket höga ljud eller genom långvarig exponering av lägre ljud.
En av de mest uppenbara källorna till bullerskada är höga ljudnivåer från industriella maskiner och kraftfulla verktyg. Arbetsplatser inom branscher som bygg och tillverkning är särskilt utsatta, och det är viktigt att använda hörselskydd för att skydda hörseln vid exponering för dessa ljudnivåer.
Musikevenemang kan också utgöra en risk för bullerskador, särskilt om ljudnivåerna är extremt höga under konserter, klubbevenemang eller andra liveframträdanden. Att ofta lyssna på musik med hög volym i hörlurar kan också vara en källa till bullerskada.
Hur påverkas människor normalt av en hög bullernivå i trafiken?
Hög bullernivå i trafiken ofta och under lång tid kan skada hörseln på sikt. Dessutom kan högt buller öka risken för trafikolyckor till följd av att föraren distraheras. För att säkerställa säkerheten i trafiken är det viktigt att genomföra stadsplanering och regleringar för att begränsa trafikbuller.
När är buller skadligt?
Vid en ljudnivå på cirka 85 dB (A) löper du risk för hörselskador, om du exponeras för ljudet under en längre tid. Den här ljudnivån motsvarar exempelvis plåtarbeten och kapning av träd. Det är viktigt att vara försiktig och undvika att den genomsnittliga ljudnivån överstiger 80 dB (A) i vardagen. Särskilt uppmärksam bör du vara på impulsljud, som slagljud och knallar.
Risken att få bullerskador påverkas av två faktorer: styrkan på bullret och den tid du exponeras för det. Om ljudnivån exempelvis ökar från 85 till 88 dB (A), måste du halvera den tid du utsätts för bullret.
Läs även: Ljudnivåer: Allt om hörseln och decibel
Kan man få ersättning för bullerskada?
Om du har drabbats av hörselskada på grund av starka ljud eller buller på arbetsplatsen klassificeras det som en arbetsskada och du har därmed rätt till ersättning.
Du har även rätt till ersättning för de kostnader som uppstått i samband med din hörselnedsättning. Det här skulle exempelvis kunna vara avgift för utprovning av hörapparater eller andra hörselhjälpmedel.
Om du fått en bullerskada till följd av högt ljud på din arbetsplats ska du rapportera det här till din arbetsgivare. Arbetsgivaren är skyldig att rapportera det till Försäkringskassan. Om din arbetsgivare inte gör en anmälan kan du själv rapportera skadan till Försäkringskassan. Skyddsombudet bör ha en kopia av anmälan.
Undersökning av bullerskada i audiogram
Ett audiogram är en visuell representation av resultaten från hörselprov (audiometri), där hörtrösklar vid olika frekvenser kan utläsas. Hörtröskeln representerar den minsta ljudnivån för vilken en person kan höra en ton. Resultaten presenteras grafiskt på ett audiogram, vilket möjliggör jämförelser med normal hörsel och identifiering av eventuell hörselnedsättning.
Vid bullerskada är hörseln vanligtvis normal vid låga frekvenser (bas), men märkbart nedsatt vid höga frekvenser (diskant). Bullerskadan uppstår på grund av skadade hårceller i hörselsnäckan.
Den som lider av bullerskada har svårigheter att uppfatta ljud vid höga frekvenser (diskant). Hörseln är oftast intakt upp till frekvenser omkring 1000 Hz, medan hörselnedsättningen vanligtvis inträffar vid ungefär 4000 Hz. Personer med bullerskada har ofta problem med att hantera kraftiga ljud inom detta frekvensområde, vilket kallas ljudkänslighet.
Här kan du läsa mer om hur ett audiogram fungerar.
Hur botar man bullerskada?
När en bullerskada ska behandlas är målet att skydda hörseln för att förhindra ytterligare skador. Upplever du att du lider av en bullerskada är det alltid viktigt att söka hjälp hos en audionom. Nedan följer några exempel på hur du lindrar eller minimerar risken för bullerskada.
Undvik ytterligare bullerexponering:
Skydda dina öron från höga ljud genom att använda öronproppar eller hörselskydd. Minska användningen av hörlurar med hög musikvolym.
Besök en hörselspecialist:
Det är viktigt att söka professionell hjälp från en audiolog eller öronläkare. En hörselspecialist kan genomföra tester för att utvärdera omfattningen av skadan och ge råd om lämplig behandling.
Hörapparater:
För personer med hörselnedsättning kan hörapparater vara ett användbart hjälpmedel. En hörselspecialist kan utvärdera ditt behov och föreslå lämpliga hjälpmedel.
Kognitiv beteendeterapi:
Bullerskador kan leda till stress, ångest och depression. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara användbart för att hantera de psykologiska aspekterna av hörselskada.
Skyddsåtgärder i arbetsmiljön:
Om skadan har uppstått på arbetsplatsen, se till att företaget vidtar lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra ytterligare skador och följer gällande arbetsmiljölagstiftning.
Ta hjälp av Hör Stockholm för att förebygga och behandla hörselskada
Hör Stockholm är en hörselklinik som verkar på uppdrag av Region Stockholm. Om du misstänker att din hörsel kan ha påverkats av bullerskador eller om du önskar individanpassade hörselskydd är du välkommen till oss, oavsett om du har en remiss eller ej.
Våra legitimerade audionomer utför hörselundersökningar, ger hörselkonsultationer, formgjuter hörselskydd och assisterar dig vid val av lämpliga hörselhjälpmedel. Varmt välkommen att kontakta oss eller boka en tid redan idag!
